Shetland Sheepdog historia

Shetland Sheedog 1915.



Sheltien eller Shetland sheepdog som den egentligen kallas, kommer ursprungligen från Shetlandsöarna.

Ursprunget till rasen är vallhundar och gårdshundar på Shetlandsöarna. Dessa antas ha haft släktskap med isländsk fårhund och norsk buhund som kom med inbyggare under det norska styret (1194-1468) och med fiskare även senare. Den traditionella benämningen toonie doggs kommer av norskans tun. Enligt en annan teori som är kopplad till shetlandsponnyn och Shetlands fåret och att dvärgväxt uppkommer på isolerade öar, så skall shetlandshundarna redan från början ha varit en dvärgvariant av skotska fårhundar, närmast motsvarande oförädlade border collies.

Shetlandsöarna ligger norr om Skottland och 300 km väster om Norge.

De första spåren av jordbrukare på Shetlandsöarna är från 4500 f kr. Redan då levde man i välorganiserade samhällen. Det finns en del lämningar av tidiga bosättningar bl a i Jarlshof. Förutom jordbruk ägnade man sig även åt fiske och fårskötsel. Troligtvis hade använde man redan då hundar som hjälp på gården.

Viking

På 700-talet e kr började vikingarna kolonisera Shetlandsöarna ( och Orkney). Norge var överbefolkat och bönder sökte sig till nya områden. På 800-talet tog nordbornas emigration fart och under 600 år var Shetlandsöarna en del av det norska väldet.

Vikingaperioden

På 700-talet e kr började vikingarna kolonisera Shetlandsöarna ( och Orkney). Norge var överbefolkat och bönder sökte sig till nya områden. På 800-talet tog nordbornas emigration fart och under 600 år var Shetlandsöarna en del av det norska väldet.

Den nordiska kulturen infördes alltså och påverkan märks även idag (ortsnamn, seder).

På 1400-talet pantsatte Norge Shetland och Orkney och då man inte lyckades lösa ut öarna deklarerade Skottland 1471 att de var en del av Skottland. Norsk lag gällde dock på Shetlandsöarna fram till 1600-talets början.

Sheltien härstammar från hundar som infördes av främst norrmännen. Det var den norska bu hunden och olika typer av spetsar. Shetlandsöarna besöktes då och då av främmande fartyg och man tror att skeppshundar från europeiska fastlandet och från ex Island har påverkat rasen. Det finns berättelser om att en engelsk King Charles Spaniel semestrat på Shetlandsöarna och lämnat spår i form av den tan-färg som finns hos en del shelti.

Shelti från 1932

Sheltien i Sverige

Den första sheltien (en hane) importerades till Sverige 1930. Året därefter importerades två tikar. Redan 1932 ställdes nio shelties ut, och intresset för sheltien ökade successivt särskilt efter andra världskriget. I slutet av 1960-talet fanns ca 700 shelties registrerade.

1967 bildades Svenska Sheltieringen som inofficiell rasklubb under Svenska Sällskaps- och Dvärghundsklubben. Första numret av Sheltiebladet gavs ut.

Antalet registreringar ökade till över 1000 vid 1970-talets början, för att sedan minska på 1980-talet till som lägst ca 650.

1981 godkändes Svenska Sheltieringen som specialklubb av SKK:s Centralstyrelse och ändrade namnet till Svenska Shetland Sheepdog Klubben.

2012 registrerades 948 shelties, och var då den elfte vanligaste rasen i Sverige.

Storlek

Den ideala mankhöjden hos

Storlek

Den ideala mankhöjden hos shetland sheepdog ska vara 37 centimeter för hanhundar och 35,5 centimeter för tikar. Avvikelser med mer än +/- 2,5 centimeter är absolut inte önskvärt. Det är vanligare att mankhöjden ligger på den övre storleksgränsen än den undre. Sheltien väger runt 5-14 kg.

Lotta sobel skuggad

Gullan sobel guldfärgad

Rex 

Rex soble  skuggad

Sobel: Färgen får vara ren eller skuggad i alla nyanser från blekt guldfärgad till mörkt mahognyfärgad, men nyansen i sig skall vara djup. Vargsobel (sobelfärg med grått inslag) och rent grå färg är inte önskvärt. Vita tecken förekommer alltid.

Trefärgad: Svart med vita och bruna (tanfärgade) tecken. Intensivt svart på kroppen. Varmt tanfärgade tecken föredras.

Blue merle: Klar silverblå färg med stänk och marmorering i svart. Finns både med och utan tantecken. Stora svarta fläckar, skiffer- eller rostfärgade skiftningar i täckhår eller underhull är absolut inte önskvärt. Helhetsintrycket måste vara blått.

Svart & vit: Svart med vita tecken.
Svart med tantecken: Samma färg som trefärgad, men utan vita tecken. Den här färgvarianten har inte funnits på väldigt länge. Man kan nog faktiskt räkna den som utdöd.
Vita tecken: Vita tecken får finnas hos alla färgvarianter utom svart med tantecken. De vita tecknen får finnas som bläs, halsring, på bröst och krås, på benen och på svansspetsen. Alla eller några av dessa vita tecken är önskvärda (utom hos svart och tan-tecknade hundar). Avsaknad av vita tecken skall dock inte betraktas som fel. Vita fläckar på kroppen är absolut inte önskvärt.

Egenskaper
Sheltien är sund, aktiv, alert, vänlig, nyfiken och intelligent (den passar väldigt bra till agility). Den kan, och får, vara reserverad gentemot främmande människor men mot sin ägare är den tillgiven och uppmärksam. Den ska aldrig uppträda nervöst.